Kollektiva skyddsanordningar för takarbeten

För takläggare och andra yrken som sker på hög höjd (över 2 meter) förväntas det finnas både kollektiva skyddsordningar samt personlig fallskyddsutrustning. Med kollektiva skyddsanordningar menas anordningar som gäller för fler än en person. På Arbetsmiljöverkets hemsida kan läsas att följande skyddsanordningar bland annat hittas inom denna kategori.

  • Fallskyddsräcken

Fallskyddsräcken monteras upp som ”staket” så att exempelvis en takläggare som snubblar och ramlar ska fångas upp av räcket. Det finns tydliga instruktioner kring hur detta skydd ska vara utformat med bland annat överledare, mellanledare och fotlist. Det kan vara uppbyggt av ett nät men i det fall hantverkaren kan tappa mindre saker som kan åka igenom dessa hål bör det istället vara inklätt.

Innan en takläggare påbörjar sitt arbete som takläggare som gör takläggning, bör alltså en kontroll ske om fallskyddsräcken finns på plats. Dessa ska då vara minst en meter höga. Är det extra branta tak måste skydden vara ännu högre. Angående hållbarheten på dessa räcken så finns inte några specifika krav. Däremot finns en EU-standard (frivillig) som de allra flesta tillverkare håller sig till och därmed skapar en säkerhet på korrekt nivå.

  • Ställningar

En ställning är en tillfällig anordning som byggs ihop av flera olika komponenter. Dessa ställningar kan både användas för att man som takläggare ska komma åt taket utan att stå på det, som skydd och som skyddstak. Ställningar har därmed mer än enbart en skyddande funktion. Samma del av en ställning kan därmed både vara fallskydd som arbetsyta.

Inom ställningar finns flera olika modeller och storlekar. Här kan exempelvis rörställningar, träställningar och prefabricerade ställningar nämnas.

  • Arbetsplattformar

I likhet med ställningar så har arbetsplattformar flera funktioner. Däremot är en arbetsplattform generellt större och används primärt för att utföra arbete ifrån. En arbetsplattform kan därmed delas av snickare, takläggare, murare osv. under arbetet att konstruera ett större hus eller liknande.

  • Skyddstäckning

Skyddstäckning är en säkerhetsdetalj som används för att täcka över håligheter och andra ställen där det finns fallrisk. På detta sätt skapar man en säkrare arbetsmiljö för alla de som rör sig på hög höjd. Denna skyddstäckning ska vara av mycket hållbart och stabilt material. Dessutom ska skyddstäckningen vara så tydligt utmarkerad att detta inte går att missta. På detta sätt så ska den både varna för fallrisken samt ta emot den tyngd som eventuellt skulle hamna på den av misstag.

  • Skyddsnät

Skyddsnät har liknande funktion som fallskyddsräcken. Skulle en takläggare ramla ska nätet helt enkelt ta emot tyngden och rädda personen för ett fall mot backen. Nät är däremot lite mer komplicerat då det kräver höga krav på installation och säkerhet. Exempelvis ska den kunna ta emot en person utan att risken finns att man ramlar ur nätet. Dessutom är nät ”färskvara” vilket kräver regelbunden kontroll av dessa. Det krävs även mycket kunnig personal för att skyddsnät ska kunna fästas på ett säkert sätt. Arbetsmiljöverket nämner hela sju punkter som måste vara uppfyllda för att ett skyddsnät ska få monteras och skapa den extra säkerheten. Bland dessa finns bland annat kunnig personal, lämpliga infästningspunkter, att klimatet inte påverkar för mycket samt att fallhöjden ner i nätet inte för stort.